Götecampen 4

Under några timmar på lördagen låser statens fastighetsverk upp dörrarna till ett drygt dussin av Sveriges hemligaste rum. Ett av hemlighusen är Oscar II:s fort i Göteborg.
Att hitta hit är inte helt enkelt. Inte i vanliga fall. Skyltningen är obefintlig och läget diskret. Minst sagt.
Ett fort är en försvarsanläggning. Modell större. Med bastanta väggar som kan stå pall för ihållande fiendeeld.
Men Oscar II:s fort är inte bara stort och bastant. För extra säkerhets skull är det dessutom insprängt i berget.

Tog fyra år att bygga
Foto: Karl Henrik Edlund
Fortet tog fyra år att bygga, stod klart 1907 och namngavs efter Oscar II, den tidens svenske kung.
– Det är ensamt om att ha fått en sittande regents namn, berättar Martin Tilander, 41.
Vår ciceron är fortets nuvarande chef.
Han är sprängfylld med kunskap om anläggningen, innehåll och betydelse.

Vi börjar vår promenad på hemlighusets tak. Här uppe står två Boforskanoner. De är tillbaka i ursprungligt läge efter förvisningen till Hjuvik där de under många år ansågs göra större nytta.

Fuktig känsla
Hade det inte varit för kanonerna hade ingen kunnat ana vad som gömmer sig i berget. Men vi går ner och tittar efter.
Trappan ned är brant. Väggarna dryper av fukt.
 Foto: Karl Henrik Edlund
Martin Tilander pekar på diverse detaljer. En konformad stolpe i ett räcke. Det mönstrade kaklet. De jugendmålade väggarna.
Allt är tecken på dåtida lyx. Här inne fick det kosta.
Vi rör oss längs en lång förbindelsegång. Kikar in i ett logement. Går förbi en matsal. Beundrar en bit av en vägg som en gång varit dekorerad med en enorm jugendmålning. Hör Martin Tilander berätta om den stående pärlsponten som efter många års ojämn kamp mot fukten revs ner och förstördes.
Är allt borta? Nej, en liten rest finns kvar. Fem bräder på baksidan av en vägg.

 Foto: Karl Henrik Edlund

Oscar II:s fort har en historia att berätta. Det har på nära håll upplevt två världskrig och en unionskris. Och en hel del annat. Men rollen som beståndsdel i det svenska försvaret upphörde tio år efter andra världskriget slut.

– Man stängde 1955, konstaterar Martin Tilander.
På lördag öppnar man igen. För tredje gången efter stängningen. Då är du välkommen in. Och du gör bäst i att passa på, för sen lär det dröja till 2016 innan Martin Tilander tar fram nyckelknippan och låser upp dörrarna till Göteborgs största hemlighus igen.